Hur går en rättegång till?

Sammanträdet i tingsrätten i ett brottsmål kallas för

huvudförhandling.

Om en förundersökning har lett fram till att en åklagare väcker åtal för brott, ska åtalet prövas av en domstol vid en huvudförhandling. Under huvudförhandlingen ska domstolen ta ställning till om det kan anses styrkt att den åtalade begått brottet som han eller hon är anklagad för.

Rättegången fokuserar alltså på

gärningsmannen

. Samhällets företrädare ska utfärda ett straff om det är ställt utom allt tvivel att den åtalade är skyldig. Fram tills dess anses han eller hon vara oskyldig. Den som är drabbad av brottet,

målsägande

, är också där för att höras av rätten. Domstolen försöker se om det går att bevisa att den åtalade utfört brottet och i så fall hur allvarligt brottet är för att kunna bedöma vad som är ett lämpligt straff i förhållande till straffskalan för det aktuella brottet.

Åklagaren

är den som kallar målsägande till huvudförhandlingen i tingsrätten. Målsäganden är skyldig att delta vid huvudförhandlingen om han eller hon får en kallelse till förhör. I tingsrätten leds huvudförhandlingen av en lagfaren domare, dessutom finns där en

notarie

samt tre

nämndemän

som är valda av kommunfullmäktige. I rättssalen finns också åklagaren, gärningsmannen och dennes försvarare. Kanske har också vittnen till brottet blivit kallade.

Vid huvudförhandlingen går man igenom hela målet. Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till i en

sakframställan

. Vanligtvis förhörs sedan målsägande. Om målsägande önskar kan den tilltalade vistas i ett annat rum under förhöret. Den tilltalade har dock alltid rätt att lyssna på förhöret. I vissa mål kan det beslutas om

stängda dörrar

, vilket innebär att vissa uppgifter är sekretessbelagda eller till skada för den det berör och inga åhörare får vistas i salen.

När förhandlingen är över håller tingsrätten en överläggning där domaren och nämndemännen tillsammans går igenom målet och kommer överens om hur rätten ska döma. Vanligen avkunnas domen omedelbart. Om brottet är mer komplicerat meddelas dom senare. Då lämnas beskedet om utgången av domstolens kansli.

En part som inte är nöjd med en dom kan överklaga den till hovrätten. Parterna har tre veckor på sig att överklaga. Efter tre veckor vinner domen laga kraft om ingen överklagat. Samma förfarande gäller vid hovrätten. Högsta domstolen tar dock bara upp mål till prövning om det behövs ett vägledande avgörande, ett

prejudikat

.