Godtrosförvärv

Gäller ett godtrosförvärv?

Från och med den 1 juli 2003 är det inte längre möjligt att göra godtrosförvärv av stöldgods och annan olovligt tillgripen egendom. Detta innebär att om du blivit bestulen har du rätt att vända dig till den godtroende förvärvaren och kräva att få tillbaka egendomen utan att betala någon ersättning.

Du får dock inte vara passiv om du blivit bestulen utan måste kräva tillbaka egendomen inom sex månader från det att du fick eller måste antas ha fått kännedom om var egendomen finns. Gör du inte det, övergår äganderätten till den godtroende förvärvaren.

Den nya regeln som omöjliggör godtrosförvärv av stöldgods har till syfte att stärka den bestulnes rätt. Avsikten är att ge en tydlig signal att handel med stöldgods inte tolereras och att man aldrig kan räkna med att få behålla det man har köpt om det visar sig att det är stulet.

Den nya regeln ger dock inte någon rätt till dig som blivit bestulen på din egendom att själv ta tillbaka egendomen om den påträffas. Istället får du vända sig till myndigheterna för att be om hjälp.

Som en följd av den nya regeln som omöjliggör godtrosförvärv har det i konsumentköplagen införts tvingande bestämmelser om rättsligt fel. En godtroende konsument som måste lämna ifrån sig den köpta egendomen har enligt dessa bestämmelser rätt att vända sig till säljaren och häva köpet. Rätten att häva köpet innebär att du har rätt att få tillbaka det du har betalat för varan. Du kan som konsument också få skadestånd i vissa fall kan i vissa fall.

Hur går en rättegång till?

Sammanträdet i tingsrätten i ett brottsmål kallas för

huvudförhandling.

Om en förundersökning har lett fram till att en åklagare väcker åtal för brott, ska åtalet prövas av en domstol vid en huvudförhandling. Under huvudförhandlingen ska domstolen ta ställning till om det kan anses styrkt att den åtalade begått brottet som han eller hon är anklagad för.

Rättegången fokuserar alltså på

gärningsmannen

. Samhällets företrädare ska utfärda ett straff om det är ställt utom allt tvivel att den åtalade är skyldig. Fram tills dess anses han eller hon vara oskyldig. Den som är drabbad av brottet,

målsägande

, är också där för att höras av rätten. Domstolen försöker se om det går att bevisa att den åtalade utfört brottet och i så fall hur allvarligt brottet är för att kunna bedöma vad som är ett lämpligt straff i förhållande till straffskalan för det aktuella brottet.

Åklagaren

är den som kallar målsägande till huvudförhandlingen i tingsrätten. Målsäganden är skyldig att delta vid huvudförhandlingen om han eller hon får en kallelse till förhör. I tingsrätten leds huvudförhandlingen av en lagfaren domare, dessutom finns där en

notarie

samt tre

nämndemän

som är valda av kommunfullmäktige. I rättssalen finns också åklagaren, gärningsmannen och dennes försvarare. Kanske har också vittnen till brottet blivit kallade.

Vid huvudförhandlingen går man igenom hela målet. Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till i en

sakframställan

. Vanligtvis förhörs sedan målsägande. Om målsägande önskar kan den tilltalade vistas i ett annat rum under förhöret. Den tilltalade har dock alltid rätt att lyssna på förhöret. I vissa mål kan det beslutas om

stängda dörrar

, vilket innebär att vissa uppgifter är sekretessbelagda eller till skada för den det berör och inga åhörare får vistas i salen.

När förhandlingen är över håller tingsrätten en överläggning där domaren och nämndemännen tillsammans går igenom målet och kommer överens om hur rätten ska döma. Vanligen avkunnas domen omedelbart. Om brottet är mer komplicerat meddelas dom senare. Då lämnas beskedet om utgången av domstolens kansli.

En part som inte är nöjd med en dom kan överklaga den till hovrätten. Parterna har tre veckor på sig att överklaga. Efter tre veckor vinner domen laga kraft om ingen överklagat. Samma förfarande gäller vid hovrätten. Högsta domstolen tar dock bara upp mål till prövning om det behövs ett vägledande avgörande, ett

prejudikat

.

Rätt till en offentligt försvarare

Vem har rätt till en offentlig försvarare?

Förutsättningarna för att få en offentlig försvarare regleras i rättegångsbalken 21 kap. 3 a §:

3a § Är den misstänkte anhållen eller häktad skall offentlig försvarare förordnas för honom, om han begär det. Offentlig försvarare skall också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader.

Offentlig försvarare skall därutöver förordnas
1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Om den misstänkte biträds av försvarare som han själv har utsett, skall inte vid sidan av denne någon offentlig försvarare förordnas.

Alltså har man rätt till offentlig försvarare om det finns ett behov med hänsyn till utredningen om brottet, om man riskerar annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. En offentlig försvarare förordnas av tingsrätten på begäran av den som är misstänkt för brott. Staten står för kostnaderna för den offentliga försvararen om den misstänkte inte har tillräckligt med tillgångar. Vid rättegången avgör sedan domstolen hur stor del av kostnaden för försvararen som den misstänkte själv ska betala.

Vem kan bli offentlig försvarare?

I rättegångsbalken 21 kap. 5§ stadgas:

Till offentlig försvarare skall förordnas advokat, som finnes lämplig därtill. Om särskilda skäl föreligga, må till sådan försvarare utses annan lämplig person, som avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Företrädesvis bör anlitas någon, som vid rätten brukas som rättegångsombud.

Har den misstänkte till offentlig försvarare föreslagit någon, som är behörig därtill, skall han förordnas, om ej hans anlitande skulle medföra avsevärt ökade kostnader eller eljest särskilda skäl föranleda annat.

Detta förklarar varför ofta samma högprofilerade advokater förekommer i fall med mycket mediapublicitet. Det är de namnen de flesta känner till och den misstänkte har själva möjlighet att välja vem de vill ska företräda dem som offentlig försvarare.

Inspelning av telefonsamtal

FRÅGA:

Jag undrar om det är lagligt att ett företags kundtjänst spelar in mitt samtal med dom utan att mig om att samtalet spelas in? Jag förstod det först när jag ringde vid ett senare tillfälle och de hänvisade till det inspelade samtalet.

SVAR:

Brottsbalken 4 kap. 9 § reglerar inspelning av telefonsamtal. Där framgår att det är olagligt att spela in andras samtal. Detta gäller dock endast andras personers telefonsamtal, med andra ord om man avlyssnar ett telefonsamtal mellan två personer som inte är medvetna om detta. Det är alltså inte olagligt att spela in ett samtal där man själv deltar även om den man pratar med inte vet om samtalet blir inspelat.

Att ett företags kundtjänst spelar in samtal är inte olagligt eftersom de själva deltar i samtalet.