Förskott på arv?

FRÅGA:

Min pappa är omgift sedan länge och har två barn i sitt nya äktenskap. Min pappa har aldrig hjälpt mig ekonomiskt under min uppväxt eller under min studietid. Jag undrar nu är om min pappas och hans nya frus försörjning av deras två barn under deras studier kan ses som förskott på arv? Barnen har inte behövt ta några studielån tillskillnad från mig och mina andra syskon.

SVAR:

Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn fram till dess att barnen har fyllt 18 år. Går barnen i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande att de fyllt 18 år är föräldrarna underhållsskyldiga till barnen fyllt 21 år.
Om Du kan bevisa att din bror fått pengagåvor eller liknande, när och hur mycket, utöver det som faller under underhållsskyldighet, kan du vid din pappas bortgång göra gällande att det skett ett förskott på arv till dina halvsyskon. Även om du kan visa detta, kan det hända att dina halvsyskon i sin tur kan visa att din pappa avsett att gåvorna inte ska utgöra förskott på arv. Det blir i så fall en fråga om bevisvärdering.

Testementsvittnen

FRÅGA:

Jag har funderar på att skriva ett testamente. Nu undrar jag vem om någon måste bevittna testamentet? Kan jag be en kompis?

SVAR:

Testamenten regleras i ärvdabalkens 10 kapitel. Enligt 1 § ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. I deras närvaro ska du som testator skriva under testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. De ska veta att det handlar om ett testamente, men de behöver inte känna till innehållet. Det är alltså viktigt att du skriver under testamentet medan båda vittnena är där tillsammans och ser på. Det får inte ske i förväg eller senare.

Den fjärde paragrafen i samma kapitel reglerar vilka som får vara testamentsvittnen. Personerna i fråga får inte vara under femton år. De får inte på grund av en psykisk störning sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. De får inte heller vara make/maka till dig som testator eller stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig eller varar dina syskon.

Du kan inte heller be någon som själv berörs av ditt testamentet. Det finns alltså inga problem med att låta goda vänner agera vittnen men undvik alltför nära släkt.

Utfästelse om gåva

FRÅGA:

Min mor gav mig en utfästelse om gåva i pengar för några år sedan. Nu är min mor avliden sedan en tid och min far har inte "betalat" gåvan. Det finns endast en muntlig överenskommelse, inte något gåvobrev eller så. Vad gäller när den min far dör? Jag har en bror och det finns ingen gåvoutfästelse till honom.

SVAR:

För att en utfästelse om gåva, som inte har fullbordats, ska vara giltig måste den ha gjorts i skuldebrev eller på ett sådant sätt att det tydligt framgår att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom. En muntlig överenskommelse är inte giltig om inte gåvan har fullbordats, vilket den inte har gjort i ditt fall. Du kan alltså inte kräva att få den gåva din mor lovade dig.

Kan man testamentera till endast ett syskon?

FRÅGA:

Jag är en ensamstående pensionär utan barn. Mina föräldrar är avlidna sedan länge. Jag har en två yngre systrar och en halvbror som jag inte har någon kontakt med. Nu undrar jag hur jag ska göra för att mina systrar och deras eventuella barn ska få ärva allt efter mig.
Kan jag upprätta ett testamente?

SVAR:

När du inte har några bröstarvingar kan du i sort sett själv välja vem som ska ärva dig genom att upprätta ett testamente. Det du behöver göra är att upprätta ett testamente där du testamenterar all kvarlåtenskap till dina systrar och om de skulle avlida före dig deras bröstarvingar (barnen).

Fri förfoganderätt

FRÅGA:

Vi är två makar, som varit gifta i 32 år. Vi har skrivit ett testamente där sommarstugan ska gå till den efterlevande maken med fri förfoganderätt och därefter, när båda är döda, ärvas av hans särkullbarn och våra två gemensamma barn. Kan den efterlevande belåna huset, riva & bygga nytt eller sälja det? Eller är vederbörande skyldig att ha det kvar så att det säkert hamnar hos de tilltänkta arvingarna?

SVAR:

Fri förfoganderätt innebär att efterlevande make har rätt att förfoga som han eller hon vill över egendomen. Så ja, den efterlevande kan belåna, riva eller sälja huset. Det enda han eller hon inte får göra är att testamentera bort det.

Inbördestestamente

FRÅGA:

Vi är ett nygift par som har varsitt barn från tidigare förhållanden. Behöver vi skriva ett inbördes testamente? Vår situation är sådan att vi inte har några sparade pengar däremot har vi har ca 450.000 kr i skulder, varav ca 270.000 kr på vårt hus och resten i andra skulder. Huset värde är beräknat till 300.000 kr.
Det vi nu undrar är vad som händer om någon av oss dör. Kan något av den avlidnes barn göra anspråk på boet? Behållningen borde ju bli noll kronor eftersom vi inte har några pengar.

SVAR:

Ni har rätt i att testamente inte är nödvändigtt om det saknas tillgångar. Dessutom finns det en regel som ger den efterlevande maken rätt att ur kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken, så långt det räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med den efterlevande makens egendom uppgår till fyra basbelopp. Basbeloppet är idag 41.100 kr vilket innebär att om era gemensamma tillgångar inte uppgår till mer än 4 x 41.100 = 164.400 kr erhåller den efterlevande av er hela detta belopp.
Om ni kommer upp i en summa tillgångar som överstiger detta belopp bör ni fundera på att upprätta ett inbördes testamente om ni vill skydda den efterlevande maken.