Wednesday, January 30, 2008

Kan kronofogden se mitt arv?

FRÅGA:

Kan kronofodgemyndigheten få reda på att jag har fått ett arv? Jag är skyldig en del pengar min vill använda mitt arv till annat.

SVAR:

En bouppteckning är en officiell handling. Det innebär att en bouppteckning som registrerats kan begäras ut av vem som helst. Bouppteckningar registreras vid skattekontor runt om i Sverige. Det innebär att även kronofogden kan begära ut registrerade bouppteckningar och där se vilka som ärver.

Tuesday, January 29, 2008

Vad är ett avtal?

Ett avtal är en överenskommelse som låter personer grunda ett rättsförhållande mellan varandra. Avtal kallas i vissa fall för kontrakt, framför allt om avtalet är skriftligt.

Ett avtal omfattar alltså alltid två eller flera parter och enligt huvudregeln i den svenska avtalslagen tillkommer ett avtal genom överensstämmande anbud från den ena parten och accept från den andra parten.

Även om du inte har tänkt på det så ingår du avtal nästan varje dag. Du kanske köper en tidning, beställer biljetter eller bokar ett hotellrum.

För att ingå ett avtal måste du vara över 18 år. Är du omyndig och vill ingå ett avtal krävs enligt lagen föräldrars eller förmyndares tillstånd, även om det sällan är så i praktiken.

Monday, January 28, 2008

Förskott på arv?

FRÅGA:

Min pappa är omgift sedan länge och har två barn i sitt nya äktenskap. Min pappa har aldrig hjälpt mig ekonomiskt under min uppväxt eller under min studietid. Jag undrar nu är om min pappas och hans nya frus försörjning av deras två barn under deras studier kan ses som förskott på arv? Barnen har inte behövt ta några studielån tillskillnad från mig och mina andra syskon.

SVAR:

Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn fram till dess att barnen har fyllt 18 år. Går barnen i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande att de fyllt 18 år är föräldrarna underhållsskyldiga till barnen fyllt 21 år.
Om Du kan bevisa att din bror fått pengagåvor eller liknande, när och hur mycket, utöver det som faller under underhållsskyldighet, kan du vid din pappas bortgång göra gällande att det skett ett förskott på arv till dina halvsyskon. Även om du kan visa detta, kan det hända att dina halvsyskon i sin tur kan visa att din pappa avsett att gåvorna inte ska utgöra förskott på arv. Det blir i så fall en fråga om bevisvärdering.

Thursday, January 24, 2008

Undvika arv

FRÅGA:

Jag är en äldre man som är enda barnet. Mina föräldrar har en ganska stor förmögenhet. Jag har nu gått i personlig konkurs och vill inte att mina föräldrars tillgångar går till Kronofogdemyndigheten om jag ärver dem. Min far har skrivit i testamente att mina barn ska ärva all kvarlåtenskap. Är det tillräckligt för att undvika att att arvet hamnar hos Kronofogdemyndigheten?

SVAR:

När det finns ett testamente har du som bröstarvinge ändå rätt till din laglott. Dock är det så att om hela kvarlåtenskapen testamenterats bort måste du begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Du måste in begära jämkning om det inte ligger i ditt intresse att få ut något arv. Dina borgenärer eller Kronofogdemyndigheten har inte rätt att begära jämkning av testamentet åt dig. Förmögenheten kommer därför att tillfalla dina barn.

Wednesday, January 23, 2008

Testementsvittnen

FRÅGA:

Jag har funderar på att skriva ett testamente. Nu undrar jag vem om någon måste bevittna testamentet? Kan jag be en kompis?

SVAR:

Testamenten regleras i ärvdabalkens 10 kapitel. Enligt 1 § ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. I deras närvaro ska du som testator skriva under testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. De ska veta att det handlar om ett testamente, men de behöver inte känna till innehållet. Det är alltså viktigt att du skriver under testamentet medan båda vittnena är där tillsammans och ser på. Det får inte ske i förväg eller senare.

Den fjärde paragrafen i samma kapitel reglerar vilka som får vara testamentsvittnen. Personerna i fråga får inte vara under femton år. De får inte på grund av en psykisk störning sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. De får inte heller vara make/maka till dig som testator eller stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig eller varar dina syskon.

Du kan inte heller be någon som själv berörs av ditt testamentet. Det finns alltså inga problem med att låta goda vänner agera vittnen men undvik alltför nära släkt.

Tuesday, January 22, 2008

Godtrosförvärv

Gäller ett godtrosförvärv?

Från och med den 1 juli 2003 är det inte längre möjligt att göra godtrosförvärv av stöldgods och annan olovligt tillgripen egendom. Detta innebär att om du blivit bestulen har du rätt att vända dig till den godtroende förvärvaren och kräva att få tillbaka egendomen utan att betala någon ersättning.

Du får dock inte vara passiv om du blivit bestulen utan måste kräva tillbaka egendomen inom sex månader från det att du fick eller måste antas ha fått kännedom om var egendomen finns. Gör du inte det, övergår äganderätten till den godtroende förvärvaren.

Den nya regeln som omöjliggör godtrosförvärv av stöldgods har till syfte att stärka den bestulnes rätt. Avsikten är att ge en tydlig signal att handel med stöldgods inte tolereras och att man aldrig kan räkna med att få behålla det man har köpt om det visar sig att det är stulet.

Den nya regeln ger dock inte någon rätt till dig som blivit bestulen på din egendom att själv ta tillbaka egendomen om den påträffas. Istället får du vända sig till myndigheterna för att be om hjälp.

Som en följd av den nya regeln som omöjliggör godtrosförvärv har det i konsumentköplagen införts tvingande bestämmelser om rättsligt fel. En godtroende konsument som måste lämna ifrån sig den köpta egendomen har enligt dessa bestämmelser rätt att vända sig till säljaren och häva köpet. Rätten att häva köpet innebär att du har rätt att få tillbaka det du har betalat för varan. Du kan som konsument också få skadestånd i vissa fall kan i vissa fall.

Monday, January 21, 2008

Konsumentombudsmannen

Vad gör konsumentombudsmannen?
Konsumentombudsmannen, som förkortas KO, bevakar marknaden och kan försvara konsumenternas intressen gentemot företag till domstol. Nuvarande KO är Gunnar Larsson, som också är generaldirektör i Konsumentverket.

Konsumentverket är en tillsynsmyndighet ansvarig för konsumentfrågor. Konsumentombudsmannens huvudintresse ligger i att företagen följer marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen, produktsäkerhetslagen och distansavtalslagen.

Konsumentverket och KO kan ingripa mot:
  • vilseledande reklam och marknadsföring
  • oskäliga avtalsvillkor
  • felaktig prisinformation
  • farliga produkter

KO bara i undantagsfall tar sig an enskilda tvister, men allmänheten förväntas uppmärksamma KO om missförhållanden, och vid en tydlig trend kan KO agera.

Här kan du få information om hur du gör en anmälan:

Thursday, January 17, 2008

Olovlig körning

FRÅGA
:
Hur länge måste man egentligen vänta på att ta körkort igen om man har blivit stoppad for olovligkörning?

SVAR
:
Enligt körkortslagen 3 kap. 9 § är spärrtiden innan du får ta ditt körkort mellan en månad och tre år.

Wednesday, January 16, 2008

Vad är en jurist?

Jurist är ingen skyddad titel, därför kan vem som helst kalla sig jurist. Dock brukar de flesta använda ordet jurist som benämning på någon som tagit en juris kandidatexamen vid något av Sveriges universitet.

En sådan jurist är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem, och för att tolka lagar och andra författningar, rättsfall och avtal. Juristutbildningen ger kunskaper inom alla rättsområden och dessutom möjlighet till fördjupning inom särskilt intressanta områden.

Tuesday, January 15, 2008

Utfästelse om gåva

FRÅGA:
Min mor gav mig en utfästelse om gåva i pengar för några år sedan. Nu är min mor avliden sedan en tid och min far har inte "betalat" gåvan. Det finns endast en muntlig överenskommelse, inte något gåvobrev eller så. Vad gäller när den min far dör? Jag har en bror och det finns ingen gåvoutfästelse till honom.

SVAR:
För att en utfästelse om gåva, som inte har fullbordats, ska vara giltig måste den ha gjorts i skuldebrev eller på ett sådant sätt att det tydligt framgår att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom. En muntlig överenskommelse är inte giltig om inte gåvan har fullbordats, vilket den inte har gjort i ditt fall. Du kan alltså inte kräva att få den gåva din mor lovade dig.

Monday, January 14, 2008

Ersättning vid sakskada

FRÅGA:

Min son hade lånat en skoter för att uträtta ett ärende åt en vän. Han krockade med skotern som blev okörbar. Han erbjöd sig att betala självrisken. Skotern var endast halvförsäkrad och nu begär ägaren ersättning för större delen av reparationskostnaden. Kostnaden enligt vad ägaren påstå uppgår till ca 7 500:-. Det är ett pris som verkstaden ska ha uppgett. Vad kan vara en rimlig ersättning till ägaren?

SVAR:

Som en allmän regel gäller att den som har hand om eller använder annans egendom ansvarar för skador på föremålet som orsakats av vårdslöshet.

Enligt skadeståndslagen gäller att ersättningen ska motsvara sakens värde eller reparationskostnaden, skadeståndslagen (SKL) 5 kap. 7 §. Om kostnadsuppgiften kommer från verkstaden och motsvarar kostnaden för adekvat reparation så skulle med all sannolikhet även en domstol anse denna ersättning vara rimlig.

Skadeståndsskyldigheten kan under vissa omständigheter jämkas om exempelvis den som orsakat skadan var under 18 år vid skadetillfället, 2 kap. 4 § SKL. Detta gäller dock inte om skadevållaren har en hemförsäkring som täcker detta.

Friday, January 11, 2008

Hur går en rättegång till?

Sammanträdet i tingsrätten i ett brottsmål kallas för
huvudförhandling.
Om en förundersökning har lett fram till att en åklagare väcker åtal för brott, ska åtalet prövas av en domstol vid en huvudförhandling. Under huvudförhandlingen ska domstolen ta ställning till om det kan anses styrkt att den åtalade begått brottet som han eller hon är anklagad för.

Rättegången fokuserar alltså på
gärningsmannen
. Samhällets företrädare ska utfärda ett straff om det är ställt utom allt tvivel att den åtalade är skyldig. Fram tills dess anses han eller hon vara oskyldig. Den som är drabbad av brottet,
målsägande
, är också där för att höras av rätten. Domstolen försöker se om det går att bevisa att den åtalade utfört brottet och i så fall hur allvarligt brottet är för att kunna bedöma vad som är ett lämpligt straff i förhållande till straffskalan för det aktuella brottet.

Åklagaren
är den som kallar målsägande till huvudförhandlingen i tingsrätten. Målsäganden är skyldig att delta vid huvudförhandlingen om han eller hon får en kallelse till förhör. I tingsrätten leds huvudförhandlingen av en lagfaren domare, dessutom finns där en
notarie
samt tre
nämndemän
som är valda av kommunfullmäktige. I rättssalen finns också åklagaren, gärningsmannen och dennes försvarare. Kanske har också vittnen till brottet blivit kallade.

Vid huvudförhandlingen går man igenom hela målet. Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till i en
sakframställan
. Vanligtvis förhörs sedan målsägande. Om målsägande önskar kan den tilltalade vistas i ett annat rum under förhöret. Den tilltalade har dock alltid rätt att lyssna på förhöret. I vissa mål kan det beslutas om
stängda dörrar
, vilket innebär att vissa uppgifter är sekretessbelagda eller till skada för den det berör och inga åhörare får vistas i salen.

När förhandlingen är över håller tingsrätten en överläggning där domaren och nämndemännen tillsammans går igenom målet och kommer överens om hur rätten ska döma. Vanligen avkunnas domen omedelbart. Om brottet är mer komplicerat meddelas dom senare. Då lämnas beskedet om utgången av domstolens kansli.

En part som inte är nöjd med en dom kan överklaga den till hovrätten. Parterna har tre veckor på sig att överklaga. Efter tre veckor vinner domen laga kraft om ingen överklagat. Samma förfarande gäller vid hovrätten. Högsta domstolen tar dock bara upp mål till prövning om det behövs ett vägledande avgörande, ett
prejudikat
.

Thursday, January 10, 2008

Konkurrensklausul

FRÅGA:

Jag har idag en anställning på ett tjänsteföretag. I mitt anställningsavtal finns en klausul om att jag inte får starta konkurrerande verksamhet. Men nu har en av mina kunder frågat mig om jag kan tänka mig att att börja hos dom som konsult för att upphandla sådana tjänster som företaget arbetar med. Kan detta klassas som konkurrerande verksamhet?

SVAR:

Den konkurrensklausul du talar om är vanlig i anställningsavtal och självklart är klausulen lika bindande som resten av avtalet. Att börja som konsult för ett annat företag än din nuvarande arbetsgivare faller under klausulen. Du skulle med andra ord i så fall bryta mot kontraktet och din arbetsgivare skulle kunna stämma dig. Dock får en konkurrensklausul av detta slag inte gälla mer än två år från uppsägning, oavsett om den enligt avtalet ska gälla längre tid.

Wednesday, January 9, 2008

Kan man testamentera till endast ett syskon?

FRÅGA:

Jag är en ensamstående pensionär utan barn. Mina föräldrar är avlidna sedan länge. Jag har en två yngre systrar och en halvbror som jag inte har någon kontakt med. Nu undrar jag hur jag ska göra för att mina systrar och deras eventuella barn ska få ärva allt efter mig.
Kan jag upprätta ett testamente?

SVAR:

När du inte har några bröstarvingar kan du i sort sett själv välja vem som ska ärva dig genom att upprätta ett testamente. Det du behöver göra är att upprätta ett testamente där du testamenterar all kvarlåtenskap till dina systrar och om de skulle avlida före dig deras bröstarvingar (barnen).

Tuesday, January 8, 2008

Rätt till en offentligt försvarare

Vem har rätt till en offentlig försvarare?

Förutsättningarna för att få en offentlig försvarare regleras i rättegångsbalken 21 kap. 3 a §:
3a § Är den misstänkte anhållen eller häktad skall offentlig försvarare förordnas för honom, om han begär det. Offentlig försvarare skall också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader.

Offentlig försvarare skall därutöver förordnas
1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Om den misstänkte biträds av försvarare som han själv har utsett, skall inte vid sidan av denne någon offentlig försvarare förordnas.

Alltså har man rätt till offentlig försvarare om det finns ett behov med hänsyn till utredningen om brottet, om man riskerar annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. En offentlig försvarare förordnas av tingsrätten på begäran av den som är misstänkt för brott. Staten står för kostnaderna för den offentliga försvararen om den misstänkte inte har tillräckligt med tillgångar. Vid rättegången avgör sedan domstolen hur stor del av kostnaden för försvararen som den misstänkte själv ska betala.

Vem kan bli offentlig försvarare?

I rättegångsbalken 21 kap. 5§ stadgas:

Till offentlig försvarare skall förordnas advokat, som finnes lämplig därtill. Om särskilda skäl föreligga, må till sådan försvarare utses annan lämplig person, som avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Företrädesvis bör anlitas någon, som vid rätten brukas som rättegångsombud.

Har den misstänkte till offentlig försvarare föreslagit någon, som är behörig därtill, skall han förordnas, om ej hans anlitande skulle medföra avsevärt ökade kostnader eller eljest särskilda skäl föranleda annat.

Detta förklarar varför ofta samma högprofilerade advokater förekommer i fall med mycket mediapublicitet. Det är de namnen de flesta känner till och den misstänkte har själva möjlighet att välja vem de vill ska företräda dem som offentlig försvarare.

Monday, January 7, 2008

Adoption av vuxna

Många som vuxit upp i fosterhem ser fosterföräldrarna som sina enda föräldrar. Speciellt de som aldrig bott med eller ens haft kontakt med sina biologiska föräldrar. När de väl är vuxna börjar familjen fundera på vad som gäller angående arvsrätten.

Hur går en adoption till när man är vuxen? Behövs det fortfarande tillstånd från sina biologiska föräldrar?

Vad gäller enbart arvsrätten kan fosterföräldrar skriva ett testamente som ger ett fosterbarn rätt till en viss del av deras kvarlåtenskap. Men fosterbarnet kan inte på det sättet få någon arvsrätt efter fosterföräldrarnas övriga släkt, såsom mor- och farföräldrar.

En av förutsättningarna för att fosterföräldrar ska få adoptera ett fosterbarn är att de är gifta, det räcker inte att de är sambor.
Tingsrätten skall pröva om det är lämpligt att en adoption äger rum. Tingsrätten får bara ge tillstånd till en adoption om den är till fördel för fosterbarnet eftersom de måste utgå från barnets bästa.

Om fosterbarnet är myndigt och de biologiska föräldrarna inte deltagit i vårdnaden av barnet behövs inte deras samtycke. Rätten kommer dock att ge dem tillfälle att säga vad de anser om en adoption. Men tingsrätten kommer att ta hänsyn till om fosterbarnet bott hela sitt liv hos fosterföräldrarna och att det är de som uppfostrat barnet, samt till de personliga relationerna mellan dem.

Om fosterföräldrar vill adoptera ett fosterbarn ska de skicka in en ansökan till tingsrätten där de är mantalsskriva. Om tingsrätten beviljar en adoption innebär det att fosterbarnet lagens mening får samma rätt som om det var fosterföräldrarnas biologiska barn. Dock mister fosterbarnet arvsrätten efter sina biologiska föräldrar och deras släkt.

Friday, January 4, 2008

Tjänstledighet

FRÅGA:

Jag är anställd inom kommunen. Nu har jag fått ett erbjudande att vara med i ett privat projekt som kommer att hålla på åtta månader. Har jag rätt att få tjänstledigt för det?

SVAR:

Rätten till tjänstledighet finns reglerad i lag när det gäller vissa ändamål, exempelvis föräldraledighet, ledighet för studier, fackligt arbete och vård av närstående. Rätten att få annan slags tjänstledighet, till exempel ledighet för att delta i andra projekt eller ledighet för att resa i ett tag, finns inte reglerad i lagen.

För dig som är kommunanställd och vill vara tjänstledig för att göra något annat än det som anges i lagen, är rätten till tjänstledighet reglerad i det centrala kollektivavtalet AB 05. I det avtalet står det att arbetstagare kan få tjänstledigt om det är förenligt med verksamhetens krav. Din arbetsgivare kan alltså neka dig ledighet om hon eller han bedömer att det inte är bra för verksamheten. Det finns inga tidsgränser för den här sortens ledighet, utan det är upp till arbetsgivaren att avgöra hur lång tjänstledighet som är möjlig i ditt fall.

Wednesday, January 2, 2008

Munliga avtal

Gäller verkligen muntliga avtal?

Svaret är: Ja!

Muntliga avtal gäller, precis som skriftliga, utom vid köp av fastighet och bostadsrätt. Det kan dock vara svårt att vid tvist bevisa innehållet i ett muntligt avtal och det är i princip den som påstår något som har bevisbördan för sitt påstående. Har man då inga vittnen eller anan bevisning kan man få problem vid en eventuell tvist. Därför kan det vara bra att ha skriftliga handlingar som bevisning för sin ståndpunkt. Det kan var skrivna offerter eller andra skriftliga meddelanden.

Välj alltid att sluta skriftliga avtal om du kan!

Tuesday, January 1, 2008

Barn som far illa

Många undrar vad man som privatperson kan göra om man misstänker att ett barn blir misshandlat eller far illa på annat sätt
. I många fall kan det kännas obehagligt eller olämpligt att framföra sina åsikter direkt till dem som behandlar barnet ifråga illa.

Ett tillvägagångssätt är att uppmärksamma myndigheterna på att ett barn far illa. Det kan du gör genom att
anmäla misstanke om missförhållanden till socialförvaltningen
i den aktuella kommunen. Enligt 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen (SOL) bör den som får kännedom om att ett barn far illa, anmäla detta till socialnämnden. OM du vill har du rätt att göra din anmälan anonymt.

När anmälan inkommit till socialtjänsten ska en prövning av dess rimlighet ske. Det är vanligt att en utredning inleds från socialtjänstens håll, i enlighet med 11 kap. 1-4 §§ SOL.
Socialtjänsten ska också att fatta beslut om en polisanmälan ska göras, utifrån vad utredningen ger
. Socialtjänstens utredning ska inledas utan dröjsmål, och vara avslutad inom högst fyra månader.

Kontakta därför socialförvaltningen
om du misstänker att det förekommer misshandel (fysisk och/eller psykisk) riktat mot ett barn, eller om ett barn lever under andra missförhållanden. Socialförvaltningen kan då göra en utredning av situationen. En sådan utredning ger också mer tyngd vid en eventuell polisanmälan.